GRAVID & MAT - INTE ALLTID DET LÄTTASTE
2016-06-30 @ 19:25:00Usch för att må så illa. Hade det långt ifrån så själv utan bara några veckor fram till v 12 (eller om jag blev hungrig). Jag var dock tvungen att äta järntabletter tidigt då jag är vegetarian och då kan jag tipsa om att svälja tabletten med c-vitamin (brustablett) om det funkar för dig. Min BM blev så förvånad över järnvärdet så hon gjorde om testet haha.
Stackare :( är du säker på att illamåendet inte alls kan bero liten del på järntabletterna? Jag fick ett konstant illamående av dem som försvann när jag slutade äta dem (testade olika sorter först) och fick järntransfusion direkt i blodet istället. Det hjälpte jättemkt.
Jag lider med dig! Mådde sådär illa också under min graviditet, men det dagliga illamåendet gick över i "halvtid" men jag kunde må sådär riktigt illa tiden ut. Kunde heller inte äta mellanmål, frukt (som jag älskar) gick inte alls ner. Hoppas det släpper för dig! Testat dryck med citrussmak? Vet inte om du fått tipset om att äta en halv banan direkt du vaknar på morgonen, inte ens kliva upp utan äta den i sängen. Hjälper för vissa.
ta järn tabletterna på kvällen så kan du äta mejeriprodukter på morgonen, det behöver bara vara 2 timmar mellan intag av järn å mejeri. Ha ett paket med knäckebröd eller mariekex vid sängen å ta precis när du vaknar. Funkade för mej å hoppas det kan funka för dej.
Barnmorskan har aldrig föreslagit att du ska få prova läkemedel mot graviditets illamående?
Jag mådde också så där illa. Som någon annan skrev så fick jag läkemedel. Det hjälpte inte helt men lite grann. Tycker så synd om dig. Som jag har skrivit tidigare så hoppas jag du kan vila lite ångrar så att jag inte gjorde de och lyssnade på min kropp. Är så ledsen för det i efterhand. Och för att barnmorskan inte sa något till mig. Jag födde för tidigt och det är ett trauma som jag aldrig kommer över. Sen i efterhand så fick jag veta att se var väntat då jag visade en massa symtom. Men de var de ingen som sa till mig. Det är en stor sorg. Vill bara att du ska glädjas åt detta mirakel men blir orolig för dig. Vill absolut inte skrämma dig eller på nått sätt skriva så du tar illa upp. Men blir orolig för dig. Jag hade bara några veckor innan varit i USA så det kändes extra jobbigt i efterhand att jag kunde fött där eller ännu värre på planet och då det var för tidigt var min lilla i stort behov av vård. Lågt bmi och en viktuppgång under nio kg ökar risken fick jag också veta i efterhand innan var det bara barnet tar det de behöver.... Ingen fara... Jag hoppas du inte tar illa upp på nått sätt. Det är enbart av omtanke. Det behöver säkert inte betyda alls att det ens finns en liten risk men jag ville endå skriva det då jag önskar någon hade sagt nått till mig. Så jag hade packat väskan, ja gjort allt annorlunda. Var rädd om dig och jag hoppas det vänder snart.
Jag mådde också så där illa. Som någon annan skrev så fick jag läkemedel. Det hjälpte inte helt men lite grann. Tycker så synd om dig. Som jag har skrivit tidigare så hoppas jag du kan vila lite ångrar så att jag inte gjorde de och lyssnade på min kropp. Är så ledsen för det i efterhand. Och för att barnmorskan inte sa något till mig. Jag födde för tidigt och det är ett trauma som jag aldrig kommer över. Sen i efterhand så fick jag veta att se var väntat då jag visade en massa symtom. Men de var de ingen som sa till mig. Det är en stor sorg. Vill bara att du ska glädjas åt detta mirakel men blir orolig för dig. Vill absolut inte skrämma dig eller på nått sätt skriva så du tar illa upp. Men blir orolig för dig. Jag hade bara några veckor innan varit i USA så det kändes extra jobbigt i efterhand att jag kunde fött där eller ännu värre på planet och då det var för tidigt var min lilla i stort behov av vård. Lågt bmi och en viktuppgång under nio kg ökar risken fick jag också veta i efterhand innan var det bara barnet tar det de behöver.... Ingen fara... Jag hoppas du inte tar illa upp på nått sätt. Det är enbart av omtanke. Det behöver säkert inte betyda alls att det ens finns en liten risk men jag ville endå skriva det då jag önskar någon hade sagt nått till mig. Så jag hade packat väskan, ja gjort allt annorlunda. Var rädd om dig och jag hoppas det vänder snart.
Åh hoppas det går över snart! Jag måddes väldigt illa tom v 16 sen gick det över tack och lov. Jag åt medicin och såg till att alltid småäta (dåligt för tänderna) men det hjälpte mot illamåendet. Undvek också att dricka vätska på morgonen eftersom det fick mig att kräkas : S
Hoppas du hittar något som hjälper!
Jag mådde också illa, tror i allafall dom tre första månaderna. Men. När man väl gått igenom en förlossning och påbörjat sitt nya konstiga liv med ett spädbarn så är graviditeten så himla oviktig. Mitt absolut ända tips till blivande mammor är att vila. Vila vila vila. Det är svårt men tro mig, det behövs. Det kan vara så extremt tungt att få barn och jag minns att i all min jobbiga baby blues så tänkte jag:
- innan hon föddes, varför sov jag inte när jag var trött?
- varför åt jag inte när jag var hungrig?
- varför gick jag inte på bio när jag hade lyst?
- varför slösurfade jag inte på mobilen mer?
- varför kollade jag inte på serier tills sent på natten?
- varför duschade jag inte längre utan stress?
20 veckor kvar sen är ditt liv nåt HELT annat. Fantastiskt såklart, men så jäkla påfrestande.
Ställ typ in dig på att amningen kommer bli kämpig. Då blir du inte besviken. Och funkar den så kan du bara va glad för det.
Ställ även in dig på att få barn kan trigga massor med ångest. Tung tung ångest. Särskilt om man har en historia med ångest och oro. Om det inte släpper på ett par veckor - få hjälp snabbt! Det är hormonellt och det finns bra mediciner.
Önskar att nån berättat för mig om ångesten och nedstämdheten. Hade varit bättre än alla dessa rop om hur myyyyhsigt det är med bebis. Not so much tycker bac. Föredrar min tvååring.
Jag åt både Lergigan Comp och ondansetron (också på recept) samtidigt för att lindra mitt illamående och kräkningar. Att bara äta Lergigan fungerade inte för mig utan jag var tvungen att ta ondansetron också för att det skulle hjälpa. Har du provat den kombinationen?
Tycker verkligen så synd om dig för jag vet hur det är!
Jag mådde också sådär illa, tror fram till vecka 22-23 ungefär. Det var verkligen fruktansvärt! Lider så med dig. Kräktes var och varann morgon och även under dagen när det var som värst. Var extremt känslig mot dofter (matos och kylskåpslukt, haha) och kunde inte äta speciellt mycket. Som tur var hjälpte lergiganen mig, annars vet jag inte hur jag hade överlevt på jobbet. Hemskt är det. Förhoppningsvis går det över för dig snart. Tycker så synd om dem som lider av illamående graviditeten igenom 😩
Nej vad jobbigt, styrkekramar till dig! <3
Jag mådde inte illa så många veckor, bara v. 6-12, och jag började aldrig kräkas även om jag mådde så illa hela dagarna att jag hela tiden trodde att jag skulle göra det. Men förstår den där känslan och det blir ju jättejobbigt mentalt också, hade jättesvårt att äta något och bara lukten av mat fick det ofta att vända sig i magen och så hade jag konstant migränhuvudvärk också. Sedan gick det om efter första trimestern, hoppas verkligen att det snart går om för dig också! Var snäll mot dig själv, ät det som fungerar att äta för dig och gör bara sådant som du mår så bra som det bara är möjligt av!
Nu är inte jag gravid men vet hur det det kan kännas med mat och illamående då jag ofta mår illa generellt. Tycker det låter jättebra att du kan stå emot att kräkas, viljekraft! För mig hjälper det att äta lite men ofta. Sen tycker jag att det blir lättare att enkel mat, få ingredienser och inte så kryddat. Ta dig tid i butik och känn efter vad du skulle kunna tänka dig att äta! Ett annat tips är att tex äta ute i friska luften, för mig ökar det iaf aptiten. Eller ta en dusch innan måltid.. Jag hoppas du hittar det som passar dig för alla är vi ju olika. Du kämpar på superbra!!:)
Lycka till!
Känner med dig. Jag är i v14 och mår illa. Har gjort det sen v 7 tror jag. Vissa dagar är det nästan borta och då jublar jag. Sen kommer det tillbaka. Det jag cravar en vecka kan nästa vecka ge mig starkt illamående. Behöver hoppa bland livsmedel och få saker känns goda. Hade inte förstår innan hur jobbigt det är att må illa samt hur jobbig den "konstiga smaken" i munnen är. Tandborstning och tandkräm är en pärs, behöver fuska med tandborstningen för att inte kräkas. Är såklart jättelycklig över graviditeten men det fysiska är slitsamt! Önskar dig och mig lycka till. <3