ANNAWII ♥

Det har varit mycket på sistone som varit tufft (ni vet inte allt) men trots det, eller kanske på grund av det, känner jag mig väldigt tacksam för flera saker i livet. I bland behöver man kanske gå igenom tuffa saker för att få en påminnelse om det som är bra  och då har jag ändå alltid varit en ödmjuk och tacksam person. Så därför har jag gjort en tacksamhetslista som jag vill dela med er:

♥ Jag är så tacksam för att nacken äntligen börjar bli bättre och även om den fortfarande spökar om jag anstränger mig kan jag se utan problem och det är guld värt.

♥ Min älskade make har blivit så mycket mer "med" i vårt dagliga liv och det är jag väldigt tacksam för.

♥ Mamma, mamma, mamma - jag kan skriva en novell, en bok, en triologi om hur mycket hennes stöd under detta år betytt för mig. Om alla hade en mamma som min skulle det inte finnas krig och orättvisor i världen!

♥ Jag är så tacksam för pappa och Mickes föräldrar för de har betytt så mycket under denna tid (och jämt såklart) och jag älskar dem till månen och tillbaka. Vilka underbara människor som alltid finns där och är så underbara mot mig, Micke och lillan.

♥ Cornelia - Min lilla solstråle som vårdar sin mamma ömt. Vi är i ständig symbios och jag lever, andas och är för henne. Jag kommer följa henne till världens ände även om hon inte vill att jag ska göra det hihi .

♥ Mina vänner, nya som gamla, som funnits här och finns här under denna jobbiga tid. Hanna som hjälpt mig förstå vårdprocessen, grannarna som är  så omtänksamma, mina arbetskamrater och ni som hört av er regelbundet och frågat hur det är. Det betyder mycket för mig!

♥ Jag är tacksam för vårt lilla hus på landet. Jag kan erkänna att jag i bland önskat att vi bott i stan under denna vinter då det varit så mycket och jag behövt åka till sjukhuset och sjukgymnaster stup i ett men nu när våren kommit och jag börjar bli smärtfri i nacken njuter jag. Det är fint att bo här för själen!

♥ Sist ut är att jag har hittat tillbaka till mig själv. Jag har börjat lyssna mer på vad jag vill i stället för vad jag borde göra. Jag vill INTE vara manisk med att ha allt perfekt hela tiden och att bara göra saker för andra. Jag VILL göra saker för mig själv och fokusera på att ha kul i stället för en massa trista och onödiga måsten. Tänk att det ska behövas en knöl i bröstet för att man ska komma till den insikten!

Vad är ni tacksamma för?

Blööö jag har en såndär riktigt skitdag på jobbet och har såå svårt att vara tacksam?! Haha usch... Nej, men jag är väldigt tacksam för att jag har hälsan och så även de som står mig nära. Tacksam för att även om jag är döstressad idag så trivs jag annars väldigt bra på mitt jobb och det betyder mycket när man varit utbränd och vantrivts på vissa gamla jobb... Tacksam för min snälla fina sambo som tröstade mig när jag var ledsen häromdagen. Tacksam för att pollenmedicinen faktiskt fungerar okej och jag inte pratar som Nanny Fine längre. :) Kram på dig Anna!

#2: ajlimullersandvik.blogg.se

Hej Anna,
tack för det här inlägget. Min make har också gått in i väggen och är svårt, svårt sjuk i depression och generaliserad ångestsyndrom. Jag har aldrig varit med om liknande. Och han är off. Helt off. Jag behöver, likt dig, påminnas om att vara tacksam för saker. Jag känner med dig och din familj och den stora oro och ok som du har delat med dig av i bloggen och allt du inte delat med dig av också såklart.

Jag försöker tänka som du: jag är tacksam över att min familj har hjälpt mig och fortsätter hjälpa mig i tider av kris. Jag är tacksam över att jag sade upp mig från alla jobb som jag mådde dåligt över. Jag är tacksam över att jobbet jag faktiskt har gör mig gott och gör att jag mår bra. Jag är tacksam över att Erik fortfarande lever. Jag är tacksam över att det har varit vackert väder. Jag är tacksam över vår fina lägenhet med våra goda grannar. Jag är tacksam över medicin. Jag är tacksam över söderbalkong. Jisses... jag är tacksam över nyponsoppa!