Powered by Jasper Roberts - Blog

ATT GÅ ÖVER TIDEN 20 DAGAR OCH BLI IGÅNGSATT

2019-05-16 @ 15:35:00
Jag har bearbetat min sista tid som gravid och förlossning successivt sedan lillan kom och jag har insett att trots att jag precis efter förlossningen kände att allt gick bra hade en ganska tuff sista tid. Det ÄR tungt att gå över tiden och jag gick över tiden med 20 dagar samtidigt som Cornelia hade sjunkit ner väldigt långt redan vid BF så jag hade enormt ont. Hon låg vid den där "piggen" där de ska vända sig (och där många kräks när bebisen passerar) men hade kilat fast livmoderstappen så den kunde inte kortas ner eller öppnas.
Den smärtan jag hade de sista tre veckorna var enormt slitsam och jag minns att jag var redo för att gå till sängs redan vid 11.00 varje dag. Jag var så slut, less, illamående, deppad och smärtfylld. Eftersom allt såg bra ut fick jag gå väldigt länge över tiden också trots att de såg att livmoderstappen var fastkilad av hennes huvud. Eftersom det var min första förlossning hade jag inte riktigt koll på vad det innebar och hur långt ned hon låg så jag lät det bara vara. Skulle det hända igen skulle jag be dem att antingen försöka få loss den (trots smärtan för det gör typ ondare än krystvärkar) eller bli igångsatt tidigare för jag var riktigt jäkla dålig.
Sedan är det det där med att bli igångsatt. Det gick ju bra för mig men det var faktiskt ganska jobbigt om jag ska vara helt ärlig. Dels tog det lång tid och jag hade enorma smärtor, nästan värre än förlossningsvärkarna, dels blev både lillan i magen uppstressad och jag fick feber. Det hjälpte inte så mycket heller då livmoderstappen var fast så hjälpen var min underbara barnmorska som var den enda som lyckades komma åt tappen och drog i princip loss den. Den smärtan var så grotesk att jag fortfarande får ilningar i kroppen när jag tänker på det men efter det började det hända lite mer.
Risken med igångsättning är ju att det kan gå väldigt fort men för mig gick det två hela dagar utan något och sedan på tredje, när de stack hål och gav mig värkstimulerande dropp, gick det väldigt fort. Jag började få förvärkar klockan 11 och 13.30 var hon ute så det kan man väl kalla hyfsat fort?
Jag tycker att min förlossning gick bra men det är nog mest på grund av att jag hade så bra personal omkring mig och hade turen att ha samma barnmorska under hela vistelsen på tre dagar. Hon var så stark, peppande och "rejäl" och det gjorde att jag aldrig kände mig otrygg. Det som var jobbigt var att de lät mig vänta så länge trots att jag mådde så dåligt både fysiskt och psykiskt (jag tappade massor i vikt på slutet och såg ut som en urvriden trasa direkt efter förlossningen) och att hon redan låg så långt ner. Det är även både jobbigt och skönt att gå igenom en igångsättning. Skönt eftersom man vet att man äntligen kommer få träffa sitt barn och jobbigt eftersom det  gör ont och riskabelt då det kan bli komplikationer som kan leda till akut kejsarsnitt. Som tur är tycker jag att förlossningen i Umeå är helt fantastisk så jag kände mig väldigt trygg under hela min vistelse. Det vägde upp allt och om jag får turen att bli gravid igen önskar jag att jag kunde få samma barnmorska för hon var så duktig.
En sak som jag tycker att Västerbottens landsting borde ändra på är att sätta gränsen på att gå över tiden från 21 dagar till 14 som de har i många andra landsting. När man går över tiden har man oftast väldigt ont och det är många av oss som droppar i hormonnivå vilket innebär att man kan bli deppig och nästan deprimerad eftersom amningshormonet inte kickat i gång än. Jag blev extremt låg och hade inte min familj och vänner supportat och hälsat på mycket hade jag nog blivit extremt låg. Så tycker inte jag att det ska behöva vara i en tid som ska vara ens mest förväntansfulla och glada tid i livet.
Jag vill ändå lugna alla mammor där ute som går över tiden och kanske måste sättas i gång då det finns så många skräckhistorier. För mig gick det bra och hade inte min livmoderstapp varit fastkilad hade det antagligen gått fortare. Det som är positivt med att bli igångsatt är att man får extremt mycket hjälp och de har stenkoll på både barnet och mamman så man känner sig trygg. Sedan vill väl de flesta få en "vanlig" förlossning med vattnet som går och de vanliga faserna men det viktigaste är att barnet kommer ut friskt och att mamman mår bra. Jag kan även säga att själv förlossningsarbetet gick jättebra för mig och att själva krystningarna och den biten var en superhäftig upplevelse om än smärtsam. Så var inte rädda och är ni rädda - prata med er barnmorska för de är oftast väldigt duktiga på att lugna!
Har ni blivit igångsatta eller gått långt över tiden?
Taggar: Förlossning, Graviditet, Gå över tiden, Igångsättning;
Kategorier: GRAVIDITET MOM LIFE 4

Min profilbild

Kontakt samarbeten: annawiiblog@gmail.com »

SnapWidget · Free Widget
bloglovin

Arkiv

2019:

01 02 03 04 05 06 07 08 09

2018:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

2017:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

2016:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

2015:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

2014:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

2013:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

2012:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

2011:

02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
RSS 2.0